ärligt talat

Nej, nu går jag fan och lägger mig och smsar med bebi tills jag somnar.
Däckade i soffan två min innan filmen Rush Hour 2 började, sov till typ halv eller något.
Trött? - En aning, ja.
Skolan tär direkt på mig, haha! Inte van vid att gå upp tidigt och inte alls van vid så mycket folk på ett och samma ställe. Usch.

Btw. Förlåt bebi för att jag bara började snackade på om hur dåligt jag mår och blablabla. Och tack för att du pushar på mig och tvingar mig tänka positivt.
Du är den jag behöver för att kunna sänka ner mitt rasande tempo, den jag behöver för att kunna orka se dem ljusa stunderna och fortsätta hålla skenet uppe. Du är den som kanske kan få mig att orka ta tag i skolan ända in i det sista, den som verkligen får mig ta tag i allt. Den som lär mig att jag inte kan kasta bort alla problem fastän jag redan tagit tag i så många.
Hade inte du funnits i mitt liv hade jag ärligt talat suttit och skurit mig själv just nu.
Tack tack tack tack.

Känslosamma inlägg men jag bryr mig inte.
Är känslosam för tillfället, lol.

PUSS!

EDIT:
Vad fan är det för fel på blogg.se? Seriöst, sämsta domänen man kan ha. Ska fan byta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0