håll mig när jag vinglar fram
Och jag behöver någon som håller mig stadigt när jag vinglar fram.
Någon som håller mig hårt och aldrig släpper. Någon som verkligen förstår mig, orkar med mig när jag mina tankar blir för mycket. Någon som torkar tårarna när ångesten kryper fram under natten.
Jag behöver den personen mer än vad jag behöver luften jag andas. Men mina förhoppningar är för mycket begärt verkar det som och mina tankar blir återigen för tunga för mig. Jag behöver en cigg eller en flaska minttu, vad som helst som får mig glömma alla ångesttankar. Behöver någon som svarar i telefonen när jag ringer, men den jag vill ringa vågar jag inte ringa.
Snälla någon, kom hit och torka mina tårar. Jag orkar inte längre leta efter människan som älskar mig, människan som lindrar min ångest och mina tankar, kysser mina såriga armar och säger "Det är inget fel på dig." Det är det jag behöver höra, det är det jag behöver för att fungera. Varför hör jag det inte då? Är jag inte värd någon som gör det där för mig?
Och när jag avslutar det här sitter jag ihopkrupen i sängen och gråter.
Jag är ett vrak och jag vet om det.
Någon som håller mig hårt och aldrig släpper. Någon som verkligen förstår mig, orkar med mig när jag mina tankar blir för mycket. Någon som torkar tårarna när ångesten kryper fram under natten.
Jag behöver den personen mer än vad jag behöver luften jag andas. Men mina förhoppningar är för mycket begärt verkar det som och mina tankar blir återigen för tunga för mig. Jag behöver en cigg eller en flaska minttu, vad som helst som får mig glömma alla ångesttankar. Behöver någon som svarar i telefonen när jag ringer, men den jag vill ringa vågar jag inte ringa.
Snälla någon, kom hit och torka mina tårar. Jag orkar inte längre leta efter människan som älskar mig, människan som lindrar min ångest och mina tankar, kysser mina såriga armar och säger "Det är inget fel på dig." Det är det jag behöver höra, det är det jag behöver för att fungera. Varför hör jag det inte då? Är jag inte värd någon som gör det där för mig?
Och när jag avslutar det här sitter jag ihopkrupen i sängen och gråter.
Jag är ett vrak och jag vet om det.
Kommentarer
Postat av: thisispau
Fortsätt kämpa! Känner dock inte dig, men det verkar då inte vara ett dugg fel på dig. Ta hand om dig, kram!
Postat av: Karin
lilla julia, underbara människa.
jag vet hur det är, otroligt nog tänkte jag nästan samma sak för bara några timmar sedan.
"jag vill ha någon som tar hand om mej, jag är så otroligt trött på att behöva ta hand om alla andra.. det sliter på mej, på mitt tålamod, på mitt ork, på mitt humör och på mitt hjärta. jag vill ha en famn att krypa in i och bara vara liten i. jag vill ha någons armar om mej när jag ska sova, jag vill somna till ljudet av tre ord: jag älskar dej.."
kom ihåg att du är skit bra precis som du är vännen..
hör av dej om du vill
styrkekramar
karin
Trackback
